Idag är det torsdag. Imorgon är det fredag. I övermorgon är det lördag. Då är det exakt en vecka tills jag ska stå i kyrkan och sjunga på konfirmationen och så fort jag tänker på det så får jag ångest. Så är det alltid när jag ska uppträda med något. typ, tre veckor innan tänker jag att "äsch, så hemskt är det inte". En vecka innan har jag ångest, dagen då det händer är jag jättenervös och sekunderna/minuterna innan jag ska sjunga så är jag så nervös att jag tror att jag ska spy och så blir jag helt torr i munnen. Hemskt! Och det är då som jag alltid tänker för mig själv att "det här gör jag aldrig om igen". Men så står jag där igen förr eller senare och kallsvettas. Varför lär jag mig aldrig?

Men nu har jag inget annat val, det är bara att ställa sig där och sjunga, vare sig jag vill eller inte, vare sig jag spyr eller inte så ska jag sjunga.

Så är det bara. Life is tough!

Nu ska jag kolla färdigt på Ghost Wisperer! Jim har nyss blivit sig själv igen! Jag gråter! =)