M var inte i skolan idag, hon är nämligen i Stockholm och shoppar, bland annat, det lilla äcklot =)

Det är konstigt hur tomt det känns när det är någon som inte är där som borde vara där. M är aldrig borta från skolan. Från sjuan till nu i nian tror jag att hon har varit borta högst fyra ggr. och då har det varit pga sjukdom. Någon gång har hon varit kvar i skolan även om hon haft feber :)

Men på måndag is she back in business!

Jag messade henne nu för någon timme sen och undrade om hon kunde köpa Sofis mode till mig. Den finns naturligtvis på Ica nere i stan oxå, men när jag skrev det trodde jag att den sista dagen den såldes var igår. Så jag tänkte att av alla kiosker och affärer det finns i Sthlm så måste det ju vara någon som inte har sålt slut eller plockat undan den! Jag var lixom i panikslagen chock när jag skickade messet.

Hon svarade att det kunde hon göra, undrade vilket nummer det var och nu kommer jag på att den sista försäljningsdagen är idag! Jag messade det men har inte fått ngt svar...

Så nu har jag allvarliga planer på att sticka ner till  Ica och köpa den i alla fall.

SMS: "Det är okej, redan fixat, nr. 34" //M

Åh, thank you God!

Ni tycker säkert att jag är urlöjlig som blir helt onödigt till mig över en tidning. Men det är såhär att hela sommaren har de haft en följetong med en av mina favvoförfattare och i detta nummret skulle det vara slutet på den. Jag kan ju lixom inte missa slutet!

Jaja, nog om det. Det är väl lagom roligt att läsa om...

Jag har tappat min mobil idag. Jag tappat aldrig min mobil. Jag slänger den på sängen ibland, men jag tappar den aldrig. Men idag gjorde jag det, någon gång måste ju förtrollningen brytas.

Första gången var när jag var påväg ut för att hämta cykeln, då tappade jag den på golvet i hallen. Ingen stor skada skedd dock, inte något jättehårt fall.

Andra gången var när jag parkerade cykeln nere i stan. Jag glömde att jag hade mobilen i handen när jag låste cykeln så den gled ur mitt grepp. Den flög i stenmarken och detdär locket där bak ramlade väck.

Men inte heller då var någon större skada skedd, det är en liten grop där uppe på den, en liten grop som en liten sten kan orsaka. Men det är ju inte hela världen!

Jag har haft min mobil i över två år nu. Den är fortfarande lika bra som den var när jag köpte den och den första skadan skedde när vi var hos några kompisar i Växjö. Jag var dum nog att låta mamma ta hand om mobilen och när jag fick tillbaka den var det en reva på skärmen. Jag var jättearg först, men vande mig till slut. Det var typ ett år sen.

Jag har faktiskt rättså bra han om min lilla mobil!

Ja, nu har vi pratat om Sofis mode och min mobil. Något roligare skrivämne kan man nog inte ha!